Dead Ringers
"Dead Ringers" hade premiär 1988. Huvudrollerna spelas av Jeremy Irons, Geneviève Bujold och Barbara Gordon. Jeremy Irons spelar tvillingbröderna Beverly och Elliot Mantle som båda är gynekologer. De delar på allt; arbete, framgång och kvinnor. Elliot är dock den som får hålla talen och ta emot priserna för deras arbete då Beverly är psykiskt instabil. Beverly är besatt av tanken att utveckla gynekologiska instrument för muterade kvinnor. Alla kvinnor han prövar instrumenten på visar sig dock vara (enligt honom) defekta... Alla får svåra skador eller dör.
Så träffar bröderna Claire Niveau (Bujold). De träffar dock henne som en individ, inte som tvillingar. Hon vet inte om att de är tvillingar; och de inleder ett förhållande med henne utan hennes vetskap. De delar på henne. När hon får reda på sanningen blir hon inte så arg som man kan tänka sig utan accepterar deras udda beteende. Mot slutet av filmen ställer dock Beverly till en scen på en konferens då han påstår att det är han som gjort alla lyckade instrument. Han är märkbart berusad och försöker skämta till det hela. Han misslyckas och publiken börjar undra över brödernas framgångar.
Det är Beverly som först blir kär i Claire. Det normala är att Elliot förför kvinnorna och ger dem till Beverly när han är less på dem. Bröderna saknar mycket av moral och är helt inne i sitt arbete. Filmen inleds med hur de försöker titta under kjolarna på en liten flicka när de är nio år. Och på den vägen fortsätter deras liv och yrkesliv.
Jeremy Irons är mycket effektiv som bröderna Mantle. Det som är mest intressant med filmen är dock instrumenten. De är utformade på ett skrämmande sätt. Alla är väldigt överdimensionerade och man förstår varför kvinnorna som man använder dem på råkar riktigt illa ut.
Bujold passar väldigt bra i rollen som Claire. Hennes utseende är särskilt bra. Hon har ett utseende som på något vis passar in på en kvinna som besöker en gynekolog, jag vet inte varför.
Filmen är en av de filmer där instrument spelar en tongivande roll i filmen. Detta är ett tema som återkommer i Videodrome, Crash och kanske allra mest i eXistenZ. Jag fascineras av instrumenten i denna film. De är på något vis så udda och ändå korrekt utformade. De filmas i långa, mörka bilder.
Själva filmens huvudtema är hur tvillingbröderna har kommit för nära varandra och på något vis blivit en, mycket störd individ. Det hela spelas upp från deras barndom, över studietiden fram till filmens nutid. Det är ett känt faktum att tvillingar står varandra nära även om de befinner sig på olika ställen, men här har närheten gått för långt. Som film är det effektivt drama med en rätt så udda, pervers touch.